Idag är en sån dag då jag är så himla trött på alla lögner, på alla som ljuger och sen tror att man ska ta det som ett skämt. På folk som hittar på saker, om folk och sen går och säger det till någon och när den fråga '' va är det sant?'' så svarar den personen ''ja''. Hur vet man om något är sant om det inte kommer från personen som det handlar om? Det kan man inte veta. Men varför i hela friden går man och berättar det vidare och ändrar lite på historian? Jag själv t.ex har fått värsta slamp ryktet på min skola för att jag blev tillsammans med en kille som en annan påstod sig vara tillsammans med när han sa till mig att dom inte var det. Är det mitt fel då? Är det jag som är en slampa då? För att jag litar på vad han säger till mig? Ska man inte kunna lita på vad den personen säger då? Jag litar faktiskt mer på honom än vad jag gör på såna äckliga skitsnackade avundsjuka äckliga ryktes spridande töntar. Det är det som gör om dagarna, sprider falska rykten. För någon vecka sedan t.ex fick jag veta att en i min klass gick runt och sa att jag kunde hacka bilddagböcker. Hallå liksom, det kan inte ens jag. Och varför i hela friden går man och säger det till massa andra istället för att fråga personen det handlar om!? Man gör ju bara skit för sig själv när man håller på så. Tro nu inte jag försöker få mig att framstå som perfekt, för det är jag inte. Och jag har visst snackat skit, men jag har faktiskt aldrig hittat på något om någon annan för att jag känner för det, eller för jag tror det är så och sen spridit ut det. Jag skulle få såna skuld känslor så det finns inte. Usch nej, jag är så trött på det. ÖRK  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ändrat mig, otroligt mycket. Men samtidgt har jag inte ändrat mig alls, jag är samma person som jag var då när jag träffar nya människor. Jag är fortfarande tyst sålänge ingen börjar prata med mig när jag inte känner dom. Jag har varit det he...

Jag förstår nu, hur rädd jag är för att mista dig. Hur rädd jag är för att något ska dra ner dig igen.  ...

Jag önskar att jag kunde sluta bry mig. Önskar att jag kunde stänga av alla mina känslor. Jag önskar att allt kunde sluta göra så ont. Jag önskar att jag kände mig hel utan att sen inse att jag inte alls var hel. Jag vill känna mig hel och bry mig la...

Egentligen tycker jag inte att du är värd min uppmärksamhet. Men du äcklar mig. Du äcklar mig så fruktansvärt mycket. Det äcklar mig, att jag var för feg för att tala om för dig från första början vilket svin du betedde sig som. Och efter några år...

När jag glömt det för en stund. När jag äntligen lyckas. När jag äntligen känner att nu, nu, nu känns det okej. Nu ligger det inte där och gror på samma vis. Nu kan jag glömma det. Då säger det pang, antingen står det på facebook. Eller är det i skol...