Jag har ändrat mig, otroligt mycket. Men samtidgt har jag inte ändrat mig alls, jag är samma person som jag var då när jag träffar nya människor. Jag är fortfarande tyst sålänge ingen börjar prata med mig när jag inte känner dom. Jag har varit det hela tiden, men nu helt plötsligt så duger det inte längre? Du har inte ändrat dig, du är inte mer social än förut. Du är inte det hur mycket du än vill tro det. Den enda skillnaden är, att du nu kanske vågar gå utanför dörren. Och att du skiter fullständigt i hur du beter dig mot andra, mot mig. Du verkar inte fatta, att du beter dig som ett jävla rövhål just nu, för det är precis det du gör. Är det reaktion du vill ha? Du fick den förlänge sen isåfall, men jag visar dig inte det. För du kan såra mig med det, du kan såra mig otroligt mycket genom att jag visar dig att jag faktiskt reagerar, att jag blir sårad, att det gör ont. Men jag gör allt jag kan för att inte visa, visa att jag faktiskt bryr mig. Att jag bryr mig om dig alldeles för mycket för att inte reagera när du gör såhär. Aldrig någonsin förut, trodde jag att jag kunde göra såhär ont. Att du kunde få mig att göra såhär ont. Men tydligen, du får mig just nu att göra så jävla ont och du vet ju tydligen om det, eller vet du det? Jag vill inte göra ont, men jag vill fortfarande inte förlora dig. För du får och har fått mig dom senaste 2 åren, att göra mindre ont. När jag har gjort ont, så har DU fått mig att sluta göra ont, åtminstone för en stund. DU har sett till att jag tagit mig från botten till toppen, DU har fångat mig när jag trillat neråt, DU har hjälpt mig upp igen. Du, du , du, du och ingen annan utan du. Och jag önskar att jag kunde göra det samma med dig, jag önskar att jag kunde vara den som alltid lyfte upp dig när du trillar ner, jag vill vara den som lyfter upp dig när trillar ner. Jag vill, men bara du kan låta mig. Du fanns där för mig när alla andra svek, jag vill finnas där för dig, oavsett om någon sviker eller inte. JAG vill vara den som håller uppe DIG när du behöver det. DIG, DIG, DIG. Det är dig jag vill ha, dig och ingen annan. För de är dig jag älskar och de är du som när jag bestämt mig för att aldrig mer behöva någon annan fick mig att behöva någon, och den någon är du.